Konstitution

KONSTITUTION


Enligt den Unixplorianska konstitutionen från 2001 är den offentliga makten uppdelad i fyra delar:


§ 1.1

Den exekutiva (styrande) makten ligger hos konungen. Konungen och konungens rådgivare (i form av ministerråd) är i sin tur juridiskt ansvariga inför parlamentet, vilket i sin tur är ansvarigt gentemot det unixploriska folket.



§ 1.2

Skattemakten ligger hos parlamentet (utom vad gäller provinsiell beskattning).


Click to read more about Unixplorian politics.

Den lagstiftande makten delas enligt följande:


§ 2.1

Den gemensamma lagstiftningsmakten delas mellan konungen och parlamentet;


§ 2.2

på grund av parlamentarisk beskattningsförmåga är en del av lagstiftningsbefogenheten endast reserverad för parlamentet, särskilt när det gäller approprieringsärenden. Dessa betraktas dock inte som nationell lag eftersom det regleras som ett avtal mellan provinsen och en medborgare i nämnda provins;


§ 2.3

dessa bestämmelser kommer, enligt tolkningen ovan, att vara "parlamentets beslut" även om monarken har den slutliga myndighetutövningen;


§ 2.4

beskattningsmakten ingår som statlig reglering, dvs. fördelning av olika delar av den statliga verksamhet i statsbudgeten som kallas nationalstaten.


§ 3.1

ekonomisk lagstiftningsmakt, som är reserverad för konungen ensam, handlar främst om kontrollen av myndigheter (verkställande makt) och av mer eller mindre kortsiktiga bestämmelser för samhället som helhet, dvs. handel, företag, specifika medborgaruppgifter, hälsobestämmelser med mera;


§ 4.1

Varje nytt lagförslag revideras i början av varje ny valperiod eller om tillfället kräver det.


§ 4.2

Den rättsliga makten ligger hos Högsta Domstolen, vars medlemmar utses av konungen i samråd med parlamentet. Högsta Domstolens medlemmar väljs på politiskt mandat och makt fördelas proportionerligt enligt de senaste valresultaten. Domare i Högsta Domstolen byts ut om parlamentet fårny majoritet, annars blir sittande återvalda.


§4.3

Den nya lagstiftningen tolkas alltid av Högsta Domstolens ärade domare. Ett beslut som avgörs av Högsta Domstolen kan inte återkallas av någon annan myndighet, förutom koungens rätt att benåda.


§ 4.4

Den auktoritet och makt som koungen tilldelats av tradition kan tas bort från monarken om det Unixplorianska folket väljer att avsätta styrande monark i en folkomröstning. Arvtagaren till tronen tar då koungens plats som monark. För att få till stånd en sådan folkomröstning krävs att tvåtredjedelar av parlamentets ledamöter godkänner en sådan omröstning.

Vad är en enhetlig konstitutionell monarki?



En enhetsstat är en stat som styrs av en enda makt. Enhetsstater står i kontrast till federala länder som Amerikas Förenta Stater eller Tyskland.


En enhetlig stat antyder inte nödvändigtvis att nationen är en demokrati; de flesta enhetliga stater är det inte. Konungariket Unixploria är dock stolt över att vara en fullt fungerande demokrati.


Vår konstitution betonar att all makt kommer från folket; folket väljer parlamentsledamöterna och kan också ta bort den makten.


Unixploria är en konstitutionell monarki. En konstitutionell monarki är en form av politik där monarken utövar sina befogenheter genom en konstitution och dess rättsliga ram.


Konstitutionella monarker är därför skyldiga att utöva sina befogenheter inom de gränser som föreskrivs i den rättsliga ramen.


Den Unixplorianska konstitution ger stora befogenheter, men dessa befogenheter är långt ifrån absoluta. Alla politiska beslut delas mellan kungen och parlamentet. Högsta Domstolen har ansvar för att lagverket efterlevs.